BOKSPINDELN – en plattform för läsfrämjande projekt

Gunilla Brodin om biblioteket och de litteraturprofilerade förskolorna i Mölndal

En iskall och solig dag i december träffar jag Gunilla Brodin och Nina Hedberg på Mölndals stadsbibliotek. Jag har rest hit för att få lära mig mer om samarbetet mellan biblioteket och förskolorna i kommunen, och om bibliotekets roll för de litteraturprofilerade förskolorna i Mölndal. Först träffar jag Gunilla, som bland annat arbetar mot dessa förskolor. Här kommer en sammanfattning av vad hon berättade för mig under en trevlig pratstund i personalköket.

Efter tio år lever litteraturprofilen vidare i Mölndal. Personal byts ut, både på biblioteket och förskolorna, men projektet är stabilt och utvidgar sig, bland dagbarnvårdare såväl som förskolor. Gunilla förklarar att litteraturprofilen startade som en idé om förskolor med just litteratur som profil. Att hela idén bygger på ett nära samarbete mellan skol- och kulturförvaltning. Hon poängterar att förankringen uppåt är mycket viktig. Flera drivande personer ligger bakom utvecklingen av profilen. Men hon betonar också att här finns en betydelsefull förhistoria i läsfrämjande projekt som ”Alfons, Ellen, Kotten och alla de andra”. Med dessa projekt var en idégrund lagd, som gav upphov till ett starkt engagemang och intresse att bygga vidare på.

När jag frågar Gunilla om modersmålsstöd berättar hon att arbetet med flerspråkighet kommit med nu de senaste åren. På stadsbiblioteket har Modersmålsbiblioteket byggts upp, och på alla förskolorna finns numera språkutvecklare (dessa är dock inte kopplade till litteraturprofilen).

Gunilla berättar vidare att samverkan mellan biblioteket och litteraturförskolorna styrs av ett antal kriterier. Här kommer exempel på hur samverkan ser ut:

Bokbussen
Alla litteraturförskolor får regelbundna besök av bokbussen. Bokbussen är ett viktigt dragplåster för att locka förskolor till litteraturprofilen. Det kan vara en lång väg för barnen att ta sig till biblioteket, ett stort bibliotek kan dessutom vara överväldigande för ett litet barn. Då är bokbussen är mycket mer greppbar. Det är viktigt att barnen känner glädje, säger Gunilla, det ska vara roligt att komma in i bussen. Bokbussen har dock inte böcker på andra språk, om inte dessa är förbeställda. Bokbussen skulle kunna användas mer i arbetet för att stödja flerspråkighet, men så ser det inte ut i dag.

APT-möten
Gunilla och Britta Olsson (som är ansvarig barnbibliotekarie för litteraturprofilen) är ute på förskolornas arbetsplatsträffar en gång om året (sedan tio år). Till en början handlade det mest om att presentera nya titlar, men efter att ha arbetat med litteratur under en längre tid har pedagogernas önskemål och frågor kring litteraturen blivit allt mer komplexa. Nu ber de till exempel om värdegrundsböcker och böcker om svåra frågor. Pedagogerna upptäcker böckernas möjligheter på fler och fler sätt. Och inte bara vad böckerna handlar om, utan hur de kan användas fysiskt i rummet (och även placeras utomhus!). Efter APT-träffarna har bibliotekarierna dock ingen insyn i hur böckerna sedan används på förskolorna.

Boklådor
Dessa kan beställas på olika tema av alla förskolor, på både svenska och andra språk.

Bokpåsar
Bokpåsarna finns på både svenska och på andra språk. Dessa är inte heller specifikt för litteraturförskolorna, utan kan lånas av alla.

Modersmålsbiblioteket
På barnsidan finns böcker på ca 30 språk. Modersmålsbiblioteket startade som ett samarbete med modersmålsenheten (idén från dem) och med läsfrämjandebidrag från Kulturrådet (som på deltid avlönar bibliotekarien Nina Hedberg, som ansvarar för Modersmålsbiblioteket). Böcker kan lånas av så väl förskolor som privatpersoner.

Sagostunder på olika språk
I samarbete med modersmålsenheten. Modersmålspedagoger håller i sagostunder varje lördag. Gunilla har utbildat modersmålslärarna i sagoberättande. På förskolorna hjälper man till att sprida information om aktuella träffar. Sagostunderna får fler att känna sig hemma och välkomna på biblioteket. Ibland blir det som en fest med dans och lekar. Då blommar hela biblioteket upp!

Gunilla upplever att litteraturprofilarbetet är stimulerande för såväl barnen, pedagogerna som bibliotekarierna. För bibliotekarierna har det blivit en extra utmaning att pedagogerna numera är så medvetna kring möjligheterna med att arbete med böcker.Enligt Gunilla har detta medfört att bibliotekariernas arbete har förändrats. Hur de ser på böcker till exempel. Hon nämner Barbapapa som ett exempel, hur hon själv kommit att omvärdera dessa efter att hon sett de sätt som pedagogerna kan arbeta med böckerna. Pedagogerna inlemmar dessutom sina personliga intressen i litteraturarbetet. Hon berättar om en förskolepedagog som är ornitolog och som överför sitt intresse för fåglar på barnen. Allt detta ställer nya krav på bibliotekarien vid både inköp och presentation av nya titlar. Frågorna är mer avancerade, och hänsyn till olika intressen och möjliga tema-arbeten tas.

Men Gunilla påpekar också att förskolorna sins emellan ligger på väldigt olika nivå, både vad gäller engagemang och kunskap. Hon menar att bibliotekariens viktigaste roll är att stötta, uppmuntra och att ha en bra dialog med förskolorna.

Viktiga koncept/tankar/erfarenheter som jag tar med mig till projektet Läsa, leka, mångspråka!:
– Samarbetet mellan skol- och utbildningsförvaltningen
– Ta till vara på förhistorien, bygg vidare på engagemang!
– Viktigt med förankring
– Tydliga kriterier
– Bibliotekariens viktiga roll att stötta och uppmuntra. Dialog!

Nina Suatan
som en del av förstudien till projektet Läsa, leka, mångspråka!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *