BOKSPINDELN – en plattform för läsfrämjande projekt

Litteraturprofil i Mölndal

litteraturprofil i Mölndal

Alla barn Alla språk!

Som en del av förstudien till projektet Läsa, Leka, Mångspråka! har jag intervjuat pedagoger, bibliotekarier och personer på förvaltningsnivå för att lära mig mer om hur man i olika kommuner samverkar mellan bibliotek och förskola för att lyfta språkutveckling, speciellt flerspråkighet i förskolan. I det här inlägget redogör jag för vad jag fick lära mig genom Lena Borghesi, pedagog med deltidstjänst för Modersmålsenheten.

I Mölndal finns sedan tio år tillbaka diplomerade litteraturförskolor, med en utvecklad samverkan mellan förskola och biblioteket. Samverkan är formulerad enligt ett antal kriterier. Endast om dessa kriterier är och forsätter att vara uppfyllda har en förskola rätt till sin diplomering. Man räknar med att det tar ett år för en ny förskola att bygga upp samarbetet och arbetssättet för att kvalificera sig för diplomering. Vart annat år sker sedan en omdiplomering, där man kontrollerar att förskolan fortsätter att leva upp till kriterierna. Detta arbetsätt, med tydliga kriterier och ett system för diplomering och omdiplomering, ger förutsättningar för hög kvalitet, hållbarhet och gör projektet mindre beroende av enstaka individers engagemang. Ofta drivs projekt av engagerade och drivande individer, vilket gör projeket sårbart. Om personen försvinner ut ur projektet går luften ofta ur och med tiden avvecklas. I Mölndal fungerar det, litteraturprofilen lever vidare. 

I Mölndal finns förskolor där många språk finns representerade bland barnen, och andra där svenska är det enda, eller så gott som enda, språket. Man har utvecklat ett nära samarbete mellan modersmålsenheten och förskolan. Bland annat har man sett till att förskolorna har språkutvecklare, i dag ca 50 st i kommunen. Dessa träffas regelbundet för kompetensutveckling, i dagsläget är man uppe i tre träffar per termin. Språkutvecklaren ska vara informatör och inspiratör, och sprida kunskapen vidare till sina kollegor. 

Man har inte modersmålspedagoger i förskolan (först i skolan). Modersmålsstödet ska ske i den dagliga verksamheten ute på förskolorna (och ske parallellt med utvecklingen av svenskan). Detta arbete bygger på fyra ben:

1. Språk och lekväskor: Modersmålsenheten har tagit fram språkväskor som innehåller böcker samt lek-/spelmaterial som inbjuder till samtal. Det kan vara t.ex. fingerdockor och rim-memory. I väskorna ligger också ett brev till föräldrarna för att engagera och inspirera dem. Man vill också synliggöra föräldrarnas vikt vid modersmålsträningen, och visa att förskolan värdesätter modersmålet. Barnen får låna hem väskorna, men de kan också användas på förskolan.

2. Sagostunder på modersmål, modersmålslärarna håller i detta. Arrangeras på stadsbiblioteket. Ett samarbete mellan modersmålsenheten och stadsbiblioteket.

3. Inskolningsstöd. När man är precis nyanländ, kan man få 60 timmar inskolningsstöd av en pedagog som är med i verksamheten. Ibland kan det vara en modersmålslärare som tar det. Det finns en förteckning över all flerspråkig personal i hela kommunen, och personal kan lånas in och modersmålsenheten ersätter i så fall en vikarie för den personen.

4. Den dagliga verksamheten på förskolan: På olika sätt ska pedagogerna stödja flerspråkigheten i förskolan. IKT-verktyg (information och kommunikations-teknik) har gjort mycket. I-pads, smartboards med mera. Mölndal är långt framme med att använda teknik och IKT verktyg.

En viktig drivkraft i Mölndal är utan tvekan Tanja Bosic, rektor för modersmålsenheten.  Hon har drivit på samarbetet med biblioteket, och uppbyggnaden av Modersmålsbiblioteket. Fler exempel på samarbeten med biblioteket och modersmålsenheten är de flerspråkiga sagostunder som modersmålslärare håller i varje vecka och som har blivit en stor framgång. Modersmålslärarna tar dessutom sina elever till Modersmålsbiblioteket varje läsår, och får tips och inspiration av bibliotekarien Nina Hedberg. Tanja ligger också bakom samarbetet med förskolan, där nämnda språkväskorna är ett av resultaten, liksom de regelbundna kompetensutvecklingsträffar som arrangeras för förskolans språkutvecklare.

Viktiga koncept/tankar/erfarenheter som jag tar med mig till projektet Läsa, leka, mångspråka!:
– Hållbarhet! Mölndal är ett bra exempel, där tydliga kriterier tagits fram, och som också följs upp regelbundet.
– Kollegialt lärande! Språkutvecklare möts i återkommande lärmöten.
– Modersmålspedagoger på biblioteket! Intressant samarbete mellan modersmålsenheten och biblioteket, där modersmålslärarna håller i sagostunder på sina modersmål.

Nina Suatan
som en del av förstudien till projektet Läsa, leka, mångspråka!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *