BOKSPINDELN – en plattform för läsfrämjande projekt

Nina Hedberg berättar om Modersmålsbiblioteket i Mölndal

Tidigare i dag har jag träffat Gunilla Brodin, barnbibliotekarie på Mölndals stadsbibliotek. En lunch och en kylslagen promenad senare stegar jag åter in på biblioteket, nu för att få en pratstund med bibliotekarien Nina Hedberg, som arbetar med böcker för unga vuxna, och med Modersmålsbiblioteket.

Nina berättar för mig att Modersmålsbiblioteket är ett initiativ från skolförvaltningen (modersmålsenheten). Skolförvaltningen och biblioteket sökte tillsammans pengar för projektet 2011. Från bibliotekets sida hade man försökt få tillstånd ett samarbete tidigare. Men det var först när det kom en rektor (Tanja Bozic) som var väldigt engagerad som det verkligen hände något. Vi sökte pengar först för grundskolan, även för sex-åringarna, förklarar Nina. Men förfrågningar på litteratur kommer även från förskolorna, och de kan få lådor som vi skickar till dem. Nu spänner modersmålsbiblioteket över hela åldersspannet, från 0 till 19 år. Skolförvaltningen står för fem timmar i veckan av hennes tjänst, sen ska ytterligare fem timmar läggas från bibliotekets sida. Det tenderar dock bli fler timmar per vecka som Nina lägger på modersmålsbibliotekets verksamhet. Nina ingår i projektgruppen för modersmålsbiblioteket, där även skolbibliotekarie, rektor och ansvariga lärare ingår. De träffas ett par gånger per termin, men har ofta kontakt på andra sätt. 

Nina kommer inte specifikt i kontakt med de litteraturprofilerade förskolorna. Hon har kontakt med språkutvecklarna via modersmålsenheten, på de regelbundna nätverksmötena. En del av språkutvecklarna kommer från litteraturförskolorna. Nina menar att hon skulle kunna vara mer involverad i litteraturprofilarbetet, men att hennes uppdrag griper an så många åldrar och att tiden helt enkelt inte räcker till.  

Nina arbetar med många olika spår samtidigt. Sagostunderna på olika språk lyfter hon fram som det spår som just nu fungerar bäst. Först hade de svårt att nå ut med sagostunderna. Till en början hade de en sagostund i månaden. Men nu är de uppe i en sagostund i veckan och tretton olika språk. Hon beskriver träffarna som mycket mer än en sagostund. De informerar om träffarna både via skolan och förskolan. Men viktigast är modersmålspedagogernas egna nätverk. Och även om de säger att sagostunden riktar sig till barn mellan 3 och 6 år, så kommer ofta barn och vuxna i alla åldrar; modersmålspedagogernas elever och deras vänner, föräldrar och andra släktingar. Villd et sig riktigt bra blir det som en fest! Sist det var arabiska kom det trettio personer. De största språken är arabiska, persiska, och sorani.

Förutom att hålla i sagostunderna, så kommer modersmålspedagogerna regelbundet till modersmålsbiblioteket med sina elever. Då träffar de Nina, som presenterar böcker och visar biblioteket för eleverna. 

Viktiga koncept/tankar/erfarenheter som jag tar med mig till projektet Läsa, leka, mångspråka!:
– Modersmålsbiblioteket ett gemensamt projekt för biblioteket och modersmålsenheten.
– Samverkan mellan biblioteket och modersmålsenheten: sagostunder och elevbesök.
– Tidsbrist påverkar samverkan med förskolor negativt.
– Når dock förskolorna genom nätverket för språkutvecklarna.

Nina Suatan
som en del av förstudien till projektet Läsa, leka, mångspråka!Modersmålsbiblioteket

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information

This entry was posted on 2014-12-20 by in Förstudie till Läsa, leka mångspråka! and tagged , , .